måndag
trots att man e arbetslös så är det jämt jobbigt när det börjar en ny vecka av nån konstig anledning :S....inatt blev det verkligen inte mycket sömn... kom hem sent som fan från erika av nån knepig anledning :P;).... o sen fastnade jag vid datorn ett bra tag o när klockan va typ halv 4 lr nå sånt imorse så kom jag fram till att jag va nog tvungen att försöka sova eftersom jag skulle upp kl 6....gick ifrån datorn o la mig ner för att sova... men d gick ju inte direkt så bra... dels pga magen o sen låg man ju o tänkte en väldans massa på Thailand :P hihi.... sen strax innan klockan ringde så kom eddy ner o väckte mig :S bara sådär helt utan vidare....när jag gick upp så berättade jag för mamma o pappa om resan som blir i mars....jösses, man skulle ha haft kameran i närheten för att fånga blicken :P.....
sen blev det till att ringa in till lasarettet i örebro, dom ringde upp vid halv 9 typ, jag hade ju somnat om o tog ett tag innan jag reagerade att telefon ringde, o tanten som prata snackade så förbannat tyst så hörde knappt va hon sa :S....jag förklarade att jag tycker att det är onödigt för mig att åka in ända till örebro om läkaren bara vill prata med mig, det kan hon ju göra över telefon i så fall... så min läkare skulle ringa till mig på eftermiddagen den 28:e....alltså nästa tisdag^^ jävel va gött då slipper jag åka in dit....
somnade om igen o vaknade vid typ 11 nångång, knallade upp o käkade lunch med mamma, bosatte mig vid datorn en stund efter det sen ringde brorsan o tyckte att jag skulle sätta på kaffe så det va ju bara att knalla upp igen :P....busade som fan med bobby, kastade boll o sådär.... eddy han tog det bara lugnt, han har fortfarande inte fattat det där med bollar tror jag :P......efter att anders försvann så tog det en stund sen kom Marika me sin lilla vovve, fast den fick va kvar i bilen eftersom hon inte fått 12 veckors sprutan än o eftersom bobby o eddy va hemma...satt o snackade ett tag o sen skulle ho dra vidare, vovven kan ju inte sitta i bilen så länge helt själv i kylan heller... o nu sitter jag här igen^^ ovanligt va?
Det här med blogg skrivandet går verkligen i perioder, vissa dagar skriver man huuuur lite som helst, bara några få meningar, o vissa dagar skriver man hur mycke som helst :P visserligen så vet jag ju att när man skriver långt så är det inte många som örkar läsa allt, men vadå d e la frivilligt^^
Måste bara berätta.... förut så hände nåt jätte konstigt! jag fick sådär så det högg i magen som det brukar göra ibland... men nu var det värst tror jag fan... satt helt böjd o massa tankar flög i huvvet på mig " varför jag? jag orkar fan inte mer! kan det inte bara försvinna? vad är det för fel? " o min sista tanke va typ " slutar det itne snart så vill jag bara försvinna, orkar inte ha det såhär " o samtidigt som jag tänkte den tanken så hade jag precis kollat igenom min bilddagbok o såg dödsannonsen på morfar...så tänkte på honom samtidigt....POFF! så blev det som en våg genom hela kroppen, från huvudet o ner ända till tårna, det går inte att förklara hur det kändes, men det va som en våg av nåt som drog sig igenom mig, o vipps så va värken över.... inte helt dock men själva huggen....blev förvirrad men lättad självklart....var det du morfar som hjälpte mig?......hjälpte du mig att bli av med huggen i magen?.....är det du som är med mig varje gång som jag får en sån där konstig känsla att man är iaktagen?....jag önskar så mycket att man kunde få svar på dom frågorna.....
Jämt när man sitter själv så blir det ju att man sitter o funderar över en väldans massa saker....på allt sånt som inte går som man vill o grejs...va deppig man blir då =/ tänk va gött d skulle va om man kunde styra över sånt där.. att inte må dåligt psykiskt o grejer :S.....
EN sak kan jag ju lova.... det är ju att jag absolut INTE skulle klara mig utan mina vänner! speciellt inte dig Erika... speciellt inte nu... jösses, jag hade inte klarat mig så långt som jag gjort om det inte vore för dig Erika...så bra att jag har dig :) o det är jag evigt tacksam för ska du veta!...
Har funderat många gånger på vart jag skulle vara om jag inte hade mina vänner..... om jag skulle finnas över huvudtaget?....knepiga funderingar det där....
Blev ett relativt långt inlägg o kan tänka mig att det inte är många som örkat läsa igenom det.... men dom som läst kan väl slänga in en kommentar? ;)
